Flytten
Hur nervös och samtidigt spänd jag än är inför flytten, så gör det samtidigt lite ont i hjärtat. Igår kom storasyster över för att ta alla sina saker, och vi började tillsammans gå igenom alla teckningar vi ritat som små, även alla barbiedockor och dockkläder. Mellan alla skratt så kom även en tår, en glädjetår eller inte, svårt att säga.
Det var hur som helst underbart att titta igenom allt, och jag tackar mina föräldrar av hela mitt hjärta, för att de är bäst och har sparat så mycket. Det var underbart att som 19 år gammal, titta tillbaka på en teckning jag ritat när jag var 2 år. Jag satt och funderade på vad teckningen visade och även vad som fanns i mitt huvud under den tiden. Förutom massa teckningar, hittade vi massor med kläder från när vi var små. Jag bestämde mig helt klart för att spara en del av dessa, det var fina små koftor, söta kjolor och underbara overaller.
Det måste varit underbart när man var liten, inga bekymmer. Det jobbigaste som fanns kunde vara då man inte fick just den barbiedockan man ville ha. Men, vad är problem som dessa mot alla dagens problem?
